Vad är ekopsykologi?

Människan i ett större sammanhang

Ekopsykologi är ett tvärvetenskapligt fält i skärningspunkten mellan psykologi och ekologi. Det utgår från att människans erfarenheter inte enbart kan förstås utifrån våra inre liv, utan också i relation till de sammanhang och den levande värld vi är en del av.

Våra liv har under lång tid formats i nära samspel med naturen - med årstidernas växlingar, landskapen, elementen, djurlivet och naturens rytmer.

I vårt moderna samhälle har vår relation med naturen gradvis försvagats och många lever med högt tempo, ständig stimulans och ett informationsflöde som lämnar begränsat utrymme för stillhet och återhämtning. Det kan göra det lätt att tappa kontakten inte bara med naturen, utan också med våra egna sinnen, vår uppmärksamhet och vår känsla av tillhörighet.

En jordnära väg till livsfrågor

Ekopsykologiska praktiker tar ofta plats i naturen och hjälper oss att stanna upp, landa i kroppen och öppna våra sinnen för det som finns omkring oss. Det kan handla om att röra sig långsamt och uppmärksamt, lyssna mer fokuserat eller lägga märke till ljuset, vinden, markens struktur eller doften efter ett regn.

När vi rör oss i naturen påverkas vårt tempo, vår uppmärksamhet och vårt sätt att uppleva. Att lämna det invanda rummet kan skapa utrymme för både avslappning och fokus - och för sådant som annars lätt hamnar i bakgrunden. Det handlar inte bara om vad naturen kan göra för oss, utan också om att återupptäcka och stärka vår relation till den levande värld vi är en del av.

En levande relation

Ekopsykologi handlar ytterst om relation - till oss själva, till varandra, till platsen där vi lever och till den mer-än-mänskliga världen. När den relationen får större plats kan en djupare känsla av samhörighet, ansvar och omsorg växa fram - både om oss själva och om världen vi lever i.

I arbetet skapar vi utrymme för stillhet, närvaro, reflektion och kreativitet. Vi använder hela vår erfarenhet - kropp, sinnen, tanke, känsla, ande och livskraft - och låter den levda erfarenheten få tala.

Att hitta riktning i en föränderlig värld

Ekopsykologin berör också vår relation till de stora, komplexa frågor som präglar vår tid. När vi möter destruktiva och allvarliga förändringar i naturen och världen omkring oss kan det väcka sorg, oro och en känsla av maktlöshet.

Vår smärta och oro över världens tillstånd behöver inte ses som ett tecken på känslighet eller svaghet, utan ett uttryck för omsorg, samhörighet och kärlek till livet.

The Work That Reconnects

Inom ekopsykologin arbetar vi bland annat med The Work That Reconnects, en gruppbaserad praktik utvecklad av filosofen, ekologen och läraren Joanna Macy. Arbetet hjälper oss att möta vår tids ekologiska och sociala kriser utan att stänga av våra känslor och istället låta sorg, omsorg och hopp bli en del av vår förmåga att agera.

Praktiken följer en spiral som rör sig genom fyra steg: tacksamhet, att hedra vår smärta för världen, att se med nya ögon och att gå vidare i handling. Vi får möta det som är svårt utan att behöva fastna i det. Vi får lyssna efter vad våra känslor, värderingar och vår omsorg berättar om det vi vill värna och bidra till.

På så sätt blir hopp inte bara en känsla av att framtiden ska bli bättre, utan något vi kan öva på, något vi kan praktisera - genom att vara närvarande, se klarare och steg för steg undersöka hur vi vill leva och handla för det som är viktigt för oss.